snart dar

Galenskap. Kan det vara en bra sak? Absolut. Till och med om det blir for mycket av det? Ja, till och med da! Mitt uppe i galenskapen kan man komma ihag vad det ar som ar viktigt. Inte alla dessa detaljer och papper, utan vanner familj och Gud. Man maste komma ihag att man ar vardefull. Alltid! Vi gor vad vi alskar aven om det ar svart. Langtar hem nu, men kommer ocksa sakna att jobba sa nara impa Lea och fa direktiv fran Sam som ar halvt omojliga. Utmaningar som gjort mig starkare. Maste bara komma ihag det.

En vecka kvar. 7 dagar. Snart ar jag hemma.

längtar

Räknar dagar. Nu är det 16 dagar kvar.

Längtar tills jag kan krama mina kära, tills jag kan äta falukorv och frossa i laktosfri yogurt!

Längtar Längtar Längtar!

i en soffa med te

Ahh.. Sitter i en soffa i en liten by kallad Wall-Under-Heywood i Shropshire och läser email. Fick precis ett från min kära mors föräldrar - min mormor och morfar. Det är så fint och få uppmuntran! Jag älskar brev och email och sms och kommentarer på bloggen och telefonsamtal! Det är underbart att höra från dem man älskar. Ibland så blir man så isolerad, och då är det fint att man får mänskliga tecken från dem/er. Tänker att det är likadant för er. Ni letar och söker efter mänskliga tecken från mig. De kanske kommer sällan, men när de kommer, åh(!) så kul! Eller? Vill nu passa på och be "unskuld" för min dåliga kommunikation. Tänker hela tiden att jag snart får det lugnare, mindre galet, men vem försöker jag övertala här, jag kommer ju aldrig ha det så. Jag gillar att ha mycket och göra, annars blir jag galen. Men har ett trick, för jag vet också hur man kopplar av: En kopp te och stickningen framför ett bra avsnitt av nån komedi.


Tack för mig,
Jag älskar leverpastej!

lugnet före/efter stormen

Har skrivit ut min ansökan till CSN, skrivit under sista sidan och lagt den i väntan på att bli postad. Jag har nog skrivit fram och tillbaka med kvinnan på Kingston University minst 10 gånger, och det är först nu som jag känner att jag kan slappna av. Det har tagit en enorm tid att fylla i papper, skicka in saknade uppgifter, emailat och ringt en diverse personer. Vi har rådfrågat alla vuxna vi fått tag på, gått igenom besluten tusen gånger och pratat sönder alla våra vänner. Nu kan jag äntligen slappna av! Till och med ansökt om student boende. Ja, nu känns det lättare att andas, även om jobblistan hopar sig inför vår tuffaste period på jobbet, så finns en känsla av lugn... Jag kan fixa detta.


Känslan av lugn.

Lugn.



Lugnet innan stormen?

Kanske ska jag njuta nu, istället för att sitta här och skriva.
För kanske blir det storm imorgon.
Men trots detta vet jag, att efter stormen kommer lugnet. Igen.

vakna "pa fel sida"

Idag kanns det som om allt ordnar sig. Ibland kan man ha den dar gnagande kanslan av att "idag inte ar en bra dag", men sa kommer det dagar som ar annorlunda. Kanske startar dom som en dalig dag; vaknar med ont i kroppen pga att madrassen inte ar helt ok (kan handa att man till och med kanner fjadrarna trycka in i ryggen nar man ligger i den), att man missade bussen eller helt enkelt vaknade "pa fel sida". Kan handa da att dagen fortsatter enligt denna visa, eller sa kan den forandras under dagen. I morse kande jag mig inte alls pa top. Men efter att ha klippt topparna pa haret (nagot jag velat gora lange) och nu bokat mina flygbiljetter for hemresan till Sverige, sa kanns det mycket battre. Jag kanner mig helt enkelt positiv. Vem hade anat detta i morse!? Solen skiner och jag ska nu hem och borja packa. For jag kommer hem den 7e augusti.

peace out