MANCHESTER!!

Iiiieeeee! Sjukt kul sak har hänt! Jag är en av några få som ska åka till Manchester på Lördag och uppträda med KUDAC (Kingston University Digital Arts Collective)!!! Jag och en norsk kille, Kristian, ska spela med vår lärare Diana med ett program som heter PD (Pure Data) som är ett programmeringsprogram - gör ett ljud i en mic, kör den signalen genom PD och ändrar lite olika värden i programmet och det låter helt annorlunda när det kommer ut. Det är inte sådan musik som man vanligtvis lyssnar på, i alla fall inte jag, men jag kan nu definitivt uppskatta intressanta ljud och undra hur man fick fram olika ljud. För de flesta kan det låta som oljud, men om man har lite förståelse för hur det fungerar så kommer det ovan att tillträda; plus är att man tränar sig i olika dynamik, finner relationer mellan element och texturer av ljud.

Så Kingston University betalar för tågresa och boende, plus att jag får delta i denna lilla festival på Universitetet i Manchester. Can't Wait!!!


ps. Nu ska ja sova, för imorn (senare idag) så ska jag sjunga med Jazz Impro ensemblen på öppet hus...

Zach och Bettye

Har precis sagt mina hej då till kära Léa, fransyskan som jag bodde med i åtta månader och jobbade ihop med i två hela år på Act 4. Vi har sett fram emot denna helgen med lycka, vi skulle få se Zach Braff (skådespelare i känd komidiserie Scrubs) i hans nya pjäs All New People. Pjäsen är riktigt fin. Den handlar om Charlie som ska hänga sig i ett tomt hus i ett öde Long Island. Han står där och ska lägga ifrån sig sin sista cigg, en kvinna rusar in, hon är mäklaren som ska låna ut huset över vintern. Hon ringer på vännen som både är brandmans chef och stans langare. Till sist kommer också eskorten som blivit skickad av en vän för att muntra upp Charlie. Helt plötsligt finner han sig omringad av människor han aldrig sett förr och helst vill ha ut därifrån, men de vägrar att lämna honom. Vi fann också uppenbara frågor om Guds ingripande i sista sekund och existentiella frågor. Fick en känsla av att jag borde läsa lite mera filosofi och böcker...

Nu har jag organiserat lite. Så typiskt av mig att organisera istället för att läsa. Känner du igen dig? Jag har tyvärr inget botemedel mot denna typ av distraktion, men jag kan definitivt rekommendera denna video på Youtube> 

Köpte en skiva i helgen med denna bruden: Bettye Lavette. Hon är verkligen värd att lyssnas på. Under sin bästa period på 60 & 70-talet fick hon inte den uppmärksamhet som jag tycker hon är värd. Blev kände först 2005 för en skiva efter 40 år i branschen. Det du! Det tog lång tid. Men hennes röst är underbar.

alla hjärtans dag

Igår var det alla hjärtans dag. Trots att jag är singel och ibland surar lite över detta faktum, så var jag på ett oerhört bra humör igår. Senaste veckorna har jag haft det svårt att inte snosa vidare men av någon anledning så kom jag upp två timmar innan lektionen, en halvtimme innan alarmklockan gick av! Dagen fortsatte i denna anda resten av dagen och tror jag skrämde mina klasskamrater genom att vara sjukt positiv på just denna dag, alla som inte skulle på dejt verkade lite ur gängorna. Kanske var Linnéa lite väl hurtig tidigt på morgonen...

Tror nog ändå att detta humör är det som känns mest jag av alla humör jag haft genom åren. Klart jag inte kan vara glad hela tiden, men jag har verkligen tröttnat på att vara trött och negativ, nu skiter jag i allt som tyngt neråt och springer vidare. Kanske kan det vara nyckeln! Jag var ute och sprang för första gången på två månader i måndagskväll. Ja, så måste det vara. Har varit skadad i foten hela vintern och därmed varit nere. Nu, idag kan jag vara på humör för vad som helst, och du kan också vara det. Lycka till!

nea

stabilitet

Ibland tänker jag på om det är viktigt att vara stabil. Synonymer till stabil är ord som säker, solid, hållfast och trygg. Är jag trygg? Är jag säker på mig själv?

Nej, om jag ska var ärlig så är jag nog motsatsen.

Hela tiden så går vi igenom olika händelser och punkter i livet, och allt formar dig till vem du är. Du kan bestämma dig för att vara öppen till förändringar eller inte, men oavsett vilket så kommer det ske. Det är just här som jag möter en utmaning varje dag, jag försöker hitta den tuffa bruden som jag tror jag var i gymnasiet, och har svårt att acceptera att jag faktiskt har förändrats. Två och ett halvt år i England har förändrat mig. Jag kanske är mer känslig utåt, mer än förr, ser det som något slags nederlag, och så sörjer jag mitt gamla kaxiga självförtroende och attityd. Känns konstigt och ovant att vara så känslig och bry sig, kanske lite för mycket, vad andra tycker om mig...

Men så läste jag boken The Shack, på svenska Ödehuset, och insåg att jag inte alls behöver skämmas för mina tårar, det är bra, det visar att jag känner mer. För varje gång man låter tårar falla så blir det som om kroppen blir avgiftad på dåliga och jobbiga saker. Så nu är jag inte längre rädd för tårar och är ett steg närmare ett kanske inte stabilt jag, men definitivt en mera trygg människa.