lucia och snart jul

Nu är det bara några dagar kvar tills jag och godingen kommer till mitt kära hemland! Jag har precis tvingat Kiall att titta på Lucia tåget i Uppsala Domkyrka från i morse och nu längtar ja mer än någonsin.

Kollade på bilder och mindes den fina sommaren....eller det som blev av den i alla fall...

ps. ja tycker du är väldigt stilig och fräsch mormor!

nöjd nöjd nöjd

Jag är super duper glad idag. I helgen budade jag på ebay och köpte denna sötnos. Igår köpte jag ett blått lås och idag tog jag henne till Universitetet på Kingston Hill. Super nöjd! Köpte även biljetter hem till jul, stannar 18-27 December. Och, jag tar med mig min sötnöt med mig... <3

mycket blir det

Det händer mycket här i Kingston-town. Jag håller på och pluggar "sonic arts" (sonic = ljud), skriver CV för "arts management", planerar ett event för World Aids Day (också för "arts management") och mitt i allt detta med mera fyller ja hela 22 år och planerar familjens tid här i London. Mycket och göra, men sjukt mycket kul framför mig. Ikväll ska vi ha lite vänner över och fira min födelsedag, som är imorgon, och förhoppningsvis blir vi ett litet gäng.

Annars har solen skinit idag och ja tror de t o m är varmare utomhus än vad det är inomhus. Klockan är fyra här och jag ska börja göra mig iordning och gå hem till min ursöta Kiall.

Hipp hipp för Emilia som har namnsdag idag!

Kramar

ny lat!

Ny lat upp pa Soundcloud gott folk!!

Ni maste lyssna och tycka till!



Har skrivit musiken och texten sjalv. Fatt lite hjalp av goaste killen och igar spelade vi in en akustisk version av laten.



Tryck har for laten My Man>




enjoy!

hitt på nått!

Om exakt en månad så är en stor del av min familj här!

I London. 

Med mig och Kiall.

Det kommer bli sååå kul!

Mamma och syster, Gubben och Niklas!

Håller på och klurar ut vad ja ska hitt på med folket när de kommer...

Kramar från mig och Kiall

komponera mera

Sitter och lyssnar pa Patrick Watson, en kanadensare med superfint uttryck. Kiall spelade nagra latar for mig och jag tyckte att det lat lite som nagra av mina sanger. Konstigt hur man kan ha liknande ideer samtidigt, utan att ha nagot med varandra att gora...

Jag har i uppgift i komposition att ta en lat och gora lite research om den och dess tekniker. Maste skriva en 1000 ord uppsats och sedan skriva en lat som har element eller ar inspirerat utan den valda laten. Kanske ar Patrick Watson mitt val tack vare vara likheter.

Mitt forsta utrop nar Kiall visad mig en youtube video var "I cannot do this! It is too difficult!" Men det kanske ar det som ja ska lara mig fran Patrick. Hur jag utvecklar min musik.





Vi har bokat biljetter och ska se honom i London den 5 november.

planera mera!

Idag har jag gjort färdigt en stickad mössa, läst två texter för Sonic Arts kursen, shoppat på stan och lagat mat. Jag har även planerat. Hela veckan har jag planerat. Det tog tid, men det är ibland viktigt att lägga tid på planering så man inte går vilse i träsket av uppgifter och examinationer. Detta året måste jag lägga i en växel i pluggandet, eller rättare sagt koncentrera mig på vad som är viktigast.

Man lär sig oftast många olika sidor av ett ämne på universitetet, för att man sedan ska välja en riktning andra året för att till sist specialisera sig. Tre år på universitetet är kanske inte så länge som man tror men det är ett steg i rätt riktning. Jag vill; göra denna tiden till en bra tid, eftersom den är dyrbar (och dyr). Sällan har man så mycket stöd och tillgång till material och utrustning som på en skola.

Jag gillar att vara effektiv och planera. Då känns det som om jag är i mitt rätta element, kan vara svårt att få mig distraherad i tider som denna. Jag gör saker av rena farten. Som detta till exempel.

Poäng: Planering kan vara tråkigt, men allt blir klarare när man spenderat tid på det. Man ska akta sig för att bli fast i planerandet och spontanitet är jag specialist på, men det är viktigt att ibland stanna up och tänka till vart man är på väg...

inspiration

Mitt rum ser ut som ett bombnedslag. Inget ovanligt, men denna gång beror det på lådor som mina nya monitorer (högtalare) kom i. Ingen aning vart jag ska göra av dem. Jag har funderat hela morgonen på sätt att förvara böcker, skivor och filmer. Om ni har någon smart idé som betyder att jag inte behöver köpa en bokhylla som jag kommer ha problem att flytta om ett år, så är den idéen väldigt önskvärd.

I jakt på idéer online hittade jag en bild som jag tycker är underbar. Jag vill dela den med er, för inspiration är något vi alla önskar finna. Om det så är för att gå upp ur sängen tidigt på morgonen för att gå till jobbet, något jobbigt som att gå till tandläkaren eller nå våra högsta drömmar, så är det inspiration vi behöver.

Idag vill jag att du tänker på något som du verkligen vill göra... och så läser du bilden nedan... enjoy!

kärlek

oops! det läcker...

Rykande färsk nyhet: Det läcker i badrummet från våningen ovan oss...

Det var städare i lägenheten ovanför för att de nya hyresgästerna skulle flytta in idag. Frågan är om de verkligen kan det nu... Igår kväll var jag hemma ensam och hittade vatten på golvet. Oops! Hade ett litet sammanbrott och undrade vart vattnet kom ifrån när jag insåg att det var från ett litet litet håll i taket där snöret för lampan hängde. Fick med mig en städare in och han tog genast av lampan vilken var vattenfylld.

Idag ska jag försöka lösa detta med fastighetsbyrån. Ska klaga på att inget gjorts åt möglet ock.

Men annars så älskar jag min nya lägenhet. Antar att denna standard aldrig skulle vara standard i Sverige, men efter tre år här så bryr man sig inte så värst. Tror man blir immun.


ps. jag kunde läsa era kommentarer. Tack!

kommentarer

Förresten!
Har ändrat inställningarna och det ska nu gå att lämna kommentarer om man vill...


prova så får vi se om det funkar...


kärlek

11 Weston Court - Nya lägenheten

11 Weston Court

Grove Crescent

Kingston Upon Thames

KT1 2DQ

Surrey

ENGLAND

Mitt nya rum i lägenheten 11 Weston Court. 

Här bor jag med två pojkar nära huvucampuset Penryhn Road. Utanför dörren har vi busshållsplatsen för vår gratis campus-buss som tar oss till vårt alldeles egna campus Kingston Hill. Det är tio minuters gångavstånd till centrum och nära oss finns ett klocktorn som slår varje hel timme. Igår tog jag mig till east London (östra delen) på mindre än en timma från dörr till destination, det kallar jag snabbt med Londons galna transport(!).

Jag har en dubbelsäng som jag kan ligga tvärs över bredden på och under den finns också en "tjock" enkelmadrass, plus att jag äger en luftmadrass....helt enkelt: vänner och familj är välkomna! Det mer än nog plats och Thamesen med dess resturanger och pubar på bara tio minuters avstånd. Kan inte bli bättre!

Welcome

vart är hem och hem?

Ja, det må varit sparsamt med skriveriet på sistone, men huvudsaken är inte kvantitet men kvalitet! Eller?.....

Nu är det bara en dag och någon timma tills jag är tillbaka i England. Sverige verkar allt mycket bättre precis innan man åker... och när man är utomlands och jag längtar efter laktosfria produkter, då är Sverige ett fantasktiskt land.

Hur ska man egentligen mäta ett lands utomordentlighet...Vi kan prata om välstånd och BNP och självmordsförsök och lycka och skilsmässor och brottslighet, men tänk på vad är det som gör ett land till ett bra land...

Jag har faktiskt inget svar på detta, men något som jag bär med mig när jag flyttar titt som tätt är ett uttryck:

HOME IS WHERE YOUR HEART IS

Så länge jag är lycklig och har den jag älskar i min närhet, så spelar inte det andra så STOR roll mer som en liten roll. Har jag kärlek så har jag allt och lite till. Resten löser sig. Kan låta lite hippie, men det gör inget....Kärleken är störst.

Snart är jag hemma!

vardagsfilosofi

Jag plirar på noter och försöker få ihop mina fingrar. Ibland går det bättre och ibland sämre. Men men, övning ska ge färdighet.

Jag tror att det är så med allt i livet. En läxa som inte bara gäller för pianospelande. Jag tror på att man ska öva sig på att vara ödmjuk, att inte längta ihjäl sig (att man uthärdar saker och ting fastän det är jobbigt), att få upp gubbar ur sängen på mornarna på jobbet och att lösa konflikter.

Allt!

Allt behöver man öva på. Om de så är att man måste ta mindre steg i taget, speciellt när man springer osv, men det kanske är självklart(!). Om det är självklart inom sport och musik så kanske man glömmer bort att man också borde öva på annat också. Vissa saker kanske man gör fel hela tiden och det går aldrig riktigt så där fint som det skulle. Men, ibland kanske man tar ett steg i rätt riktning bara för att man inte har gett sig, då kan det lilla bli en stor framgång, just för att vägen dit inte varit enkel.



Jag lämnar det vid detta och så får Ni filosofera vidare på eget bevåg...

vi - han och jag

Det känns konstigt. Jag längtade så länge och nu är det över. Fast, jag känner mig starkare på något vis, som om jag fått dextrosol i blodet och orkar lite till. Kan inte förstå att det bara var i morse som jag kysste honom och sa mina "vi ses snart!" för att slippa säga "hej då..."

Han som med en kombination av en dokumentär om Paul Simon i Sydafrika får mig bli kreativ, att skriva musik och skapa texter som uttrycker känslorna som bubblar i mig. När jag blundar tänker jag
att det kanske inte hände, men effekten på mina runt omkring och de två bilder Johanna tog på oss på sjön säger annorlunda. Det är sant. Han har varit här och nu njuter jag av minnerna.

Vi åt god mat med gubben och mamma. Vi åkte till mormor och morfar och badade och rodde eka. Vi pussades tusen gånger. Vi åkte ut på sjön med mina vänner fastän det var mulet. Vi. Han och jag.

fundering om kärlek

I min systers vita soffa.

Här sitter jag och tänker att om bara en vecka så kommer han. Han som på något konstigt sätt har fångat mitt sinne och hjärta och får mig att längta och trängta tills jag svimmar. Kärlek är visst en helkonstig sak, grej, känsla, upplevelse, "state-of-mind", ja vad det nu är. Den fyller hela mig med känsla jag inte ens visste jag hade...

muligt men inget regn

Blandade känslor såhär på en mulig sommardag. Farfar dog i förra veckan, mormor är på sjukhus och det är drygt 2,5 vecka tills Kiall kommer. Jag har ledigt från jobbet, kom hem klockan tre i natt efter häng med Emma i Varnhem och jag har spelat piano i en timma. Mamma och gubben kom precis hem och käkar hamburgare i trädgården.

Det känns konstigt att vara hemma. Som en version av mig själv som lever ett liv som fortsätter ungefär på det sättet som det alltid gjort. Förutom de saker jag nämnt ovan, som inte händer så ofta i ens liv, så är det ju livets gång och det händer tusen saker samtidigt. Saker som hela tiden förändras och som går upp och ner i humörsvängningarna. Det är helt otroligt att en människa kan hålla ihop sig själv överhuvudtaget.

Jag kör på filosofin att man i alla fall ska sträva mot att tänka på att leva i nuet. Men nu, när jag längtar och är orolig samtidigt kan det finnas risk att man snubblar på sig själv, att bli lite viljelös. Som att ligga kvar i sängen och känna efter om det gör ont någonstans. Jag tror att vi alla har ont och har sår på olika sätt, men om vi hela tiden skulle fokusera på det skulle vi inte kunna njuta av livet och vara glada för det vi har.

Dagens visdom är att fokusera på det som är positivt.
ex. visst! Det är mulet ute, men det regnar i alla fall inte!

fotboll

Sitter och tittar på fotboll.

Jag som inte ens vanligtvis brukar tycka det är kul och titta på andra lag än Sverige har funnit ett vis att genomgå en match mellan Portugal och Spanien. Veckan innan jag åkte tillbaka till gamla goa Svea, satt  jag på en pub med mina vänner och min pojk och tittade på matcherna mellan diverse lag. Min teori är att jag nu finner det roligare än förr, eftersom det påminner mig om dessa stunder av gemenskap. Har alltid skrattat åt grabbarna i gymnasiet när de var som mest fotbolls fanatiker, men nu börjar jag se att de i genom fotboll kunde bygga upp en gemenskap grabbar emellan.

Haha... kan inte förstå att jag skriver mitt inlägg om fotboll!

Kanske håller jag på och blir mer och mer engelsk trots allt...


det återstår och se......

Sommar, sommar, sommar

Sommar, sommar, sommar

Igår var det finaste midsommaren med sill-lunch ute i mormor och morfars sommar stuga Baggesten och plockning av blommor till kransarna. När vi kom hem var det grillat på balkongen med min kära familj. Mamma, gubben och systern med fästmannen.

Det är så fint och vara hemma men jag måste säga att det är konstigare än vanligt att vara hemvändande. Att inte varit hemma på sex månader och sedan stanna två hela måndader när man har pojken kvar i England, det är inte helt lätt. Dessutom så sover jag nu i vardagsrummet när vi har så fint besök som sover i mitt rum, så då kan man ju inte sova hela dagen. Jag pratade med vännerna och pojken i England på Skype igår natt och de ligger en hel timma efter och då blir det sent för mig. Men det är det så värt!

Ska också passa på att be om ursäkt för att jag inte skrivit här på ett tag, det hände sig att jag blev så upptagen och tiden gick alldeles för fort i slutet av min sommar i England.

Jag längtar så klart, men det är ändå fint när man kan njuta med vänner och familj av svensk mat och umgänge.

Nu ska vi snart nog och köpa lördagsgodis, och jag ska köpa en massa lakridts...

galen vecka

En galen vecka.


Jag skrev inte de 1000 ord som jag hade tänkt skicka som utkast till min lärare. Tiden på biblioteket dessa dagar har inte varit allt i onödan, men jag har upptäckt att det finns en del distraherande vänner. Det är helt enkelt för roligt och vara ett stort gäng tillsammans på biblioteket.

I alla fall, jag spenderade hela söndagen i mitt rum och på 24 timmar skrev jag min uppsats. Kändes så gött när jag lämnade in den i måndags. Men ingen tid för ro för:
I tisdags så hade jag en salstenta i gehör, i torsdags var det salstenta i musik teori och inlämning av portfolio och igår, fredag lämnade jag in min mix av en månads jobb i inspelningsteknik tillsammans med en kritisk analys.

Men det finaste på hela veckan är detta:
Jag har en pojke som heter Kiall och i torsdags så hade vi hängt ihop i tre månader.
Vi har sakta berättat för nära och kära men i torsdags så blev vi "facebook-officiella" (hans initiativ!) så då känner jag för första gången att jag kan skriva det här. Vi har officiellt varit pojkvän flickvän i typ en månad, så ni behöver inte känna er efter. Men nu vet ni hur underbart mitt liv är!

Nu sitter i mitt rum och ska komponera en 3min komposition som inte kan bygga på vanliga ackord. Pust! Deadline måndag tillsammans med lite uppsats om mitt arbete. Tisdag, salstenta i inspelaningsteknik och torsdag, sista inlämningen i digital produktion. Sen är jag klar och ska njuta av solen som förhoppningsvis har kommit tillbaka till detta land!!! Jaaaaaaa.....

lyssnar på mig själv sjunga...

Nu sitter jag på biblioteket igen i ett försök att få jobb gjort. För att få hjälp av min lärare ska jag  helst skriva 1000 ord inom 24 timmar. Än så länge har jag en struktur och ca 150 ord. Då detta är målet så är det ju utomordentligt att skriva på min blogg; min favorit distraktion.

Hoppas att ni alla mår fint därhemma, här i biblioteket är det sjukt varmt! Kan de inte förstå att det inte går att jobba när det är 40 grader varmt inomhus!!!


Anywho (i alla fall), samtidigt som jag sitter och drar mig för att skriva mer på min uppsats, så lyssnar jag på mig själv(!). Innan påsk spelade en vän, rumänska Madalin, in mig på hans låt och idag la han upp resultatet på youtube. Om ni är intresserade av hur det låter så lyssna här vettja>


tack och hej leverpastäj!

snosa i sängen

Imorse vaknade jag av att det spöregnade. Visst, jag älskar att snosa i sängen och lyssna på regnet utanför fönstret, men jag önskar också att jag kunde sitta och läsa i solen med en cappuccino. Senaste veckan har varit väldigt oproduktiv och stressen kommer krypande. Vill helst inte sitta hela nätterna och plugga de närmsta veckorna. Samtidigt så vet jag många i andra året på min linje som har mycket mer än mig att göra och har bara gjort saker på ytan av deras uppgifter. Hemskt att säga, men det gör mig lugn. Om det är något jag har lärt mig under de senaste två åren så är det att det är onödigt att vara orolig för mycket. Jag tror att lite positiv kraft inifrån och att vara beslutsam att oron inte ska få övertaget tar dig lång väg. Andas in och njut av att göra något. Att åstadkomma något. Att nå dina mål.

Jag har sökt jobb på second hand i Götene tack vare mormor, så nu ber jag att jag ska få jobbet. Det skulle vara ett perfekt jobb. Jag skulle vara nära mina kära, tjäna en slant och njuta av den svenska sommaren, något jag inte gjort på några år. 

Saknar er där hemma.

kramar

ta tillbaka makten...

Helt otroligt! Jag vet inte om det trots allt var så smart, men jag har just raderat alla mina email i inkorgen. Så klart har jag tidigare sparat alla viktiga email, hoppas jag... Grejen är den att det var över 8000 email!! Jag har tidigare tänkt på det faktum att jag bläddrar igenom många ovettiga email om dagen. Ibland har jag 30 per dag. Inte hälsosamt. Har börjat unsubscribe massor av nyhetsbrev och uppdateringar men finner mig själv fortfarande i tristess av att vänta på att email ska ladda klart så att det slutar vara i fet stil i min inkorg. Är det detta jag vill spendera min tid på? Läsa email. Nej, så klart inte! Jag vill fortsätta läsa den sjukt intressanta akademiska boken Feminine Endings av Susan McClary som handlar om music, gender och sexualitet. Hittills har jag läst det uppdaterade förordet om vad som hände efter att boken gavs ut 1991, då den skapade ramaskri i musikvetenskapens värld. Det har forskats om kvinnliga kompositörer, kvinnliga och maskulina egenskaper inom musik, kroppen och hur den reagerar av musik och mycket mer. När det finns så mycket intressant att lära sig vill jag inte veta att Topshop har 20% rea eller att Lady Gaga ska spela i Sverige, så nu gjorde jag upp med min bångstyriga inkorg som förresten någon hackade in sig i och skickade mail till alla mina kontakter med troligen virus (hoppas ingen öppnade dem) och låste ut mig från mitt eget konto. Nu har jag tagit tillbaka makten och ska gå och tvätta mina smutsiga kläder!

slutsatsen...

Känner ni ofta att livet upprepar sig? Ja menar inte en deja vu upplevelse, utan att ni ännu en gång sitter här och läser vad jag skriver, och de råkar vara exakt samma sak som jag om och om igen skriver om...

Kanske har jag idag något vettigt att tillägga till vardagens tristess. Inte för att jag tror att ni har tristess, om ni har det så är det helt lugnt, man måste få ha sådana dagar när man inte gjort något vettigt alls. För vem står för vad som är vettigt egentligen, vem bestämmer att om du ligger på sofflocket en dag eller två, att det inte är vad som är vettigt för dig. Måste vi hela tiden ha något att göra?

Just nu sitter jag på biblioteket. Ja, igen.  Eller så känns det, även om jag inte har pluggat här sedan i Januari... Det känns som om livet upprepar sig. Denna gång är det dock inte två dagar till inlämningen utan snarare en och en halv månad(!). Kan låta som om jag är i tid, men tro mig, det finns mer än nog att göra under resterande tid med plugget.

Jag håller på och skriver om indisk musik och den tillhörande praktiska uppgiften vi gjorde förra veckan. Namnet på kursen ger oss en uppenbar ledtråd vad vi behöver ha med i slutsatsen. Kursen heter Music World, inte World Music utan Music World. Alltså man kan tro att vi lär oss om världsmusik men egentligen vill de bara lära oss om att musikens värld är så mycket större än vi någonsin kommer att förstå. Slutsaten är därför att vi har lärt oss med om omvärlden och dess kulturer och detta är viktigt för en helhetssyn och vidare perspektiv. Så! Där har vi det. Slutsatsen...

plötsligt händer det

Hungern gör sig påmind så jag ska vara kortfattad. Solen skiner underbart, jag har inga mer lektioner idag och jag har fått lite sångjobb så här på vårkanten. Jag kommer sjunga i olika Sainsbury affärer (som Ica) runt om i London denna vecka och igen efter påsk. "Ibland händer det så plötsligt och på ett oväntat sätt". Att få betalt för att sjunga är ju favoritjobbet!

Jag oroar mig lite för hur sommaren kommer att se ut. Idealiskt sett hade jag jobbat hemma i Lidköping, vilket betyder att jag hade varit hemma hela sommaren och mindre utgifter. Jag kan nu dock tänka mig några alternativa möjligheter. Verkligen inget bestämt, det är väldigt flytande, nu känner jag att jag blir glad bara jag inte behöver ha så mycket i utgifter. Har ju jobbat hela sommaren de senaste två åren utan betalt så jag finner nu skrivandet av CV svårt, det har varit väldigt muntligt förr när jag sökt jobb. (Bl. a. tack mor för det!) Skapade ett CV genom arbetsförmedlingen men det ser inte så bra ut när man skickar ut ansökan via dem. Frågan är om detta är skälet till varför jag inte fått några svar än eller om jag inte passar för jobbet. Jag ska skapa ett nytt och skicka ut ett gäng nya ansökningar. Men det känns fint att ändå kunna tjäna en hacka nu, så jag inte känner mig totalt misslyckad.

Nu ska jag värma upp lite mexikansk mat och njuta av solen... för det är en underbar dag!

st patricks day va ju igår men i london kan man fira de på en söndag om man har tillgång till Trafalgar Square

Nu sitter jag och kurerar mig efter dagens strapatser i stora staden. Halsen trasslar och en enstaka hosta slinker förbi då och då. Kan nog ha något med att jag spenderat mestadels av dagen utomhus och på cykel på gatorna i London med svenska Jesper och därefter franska Louise. Otroligt vad internationell man kan bli. Vänta. Det kommer mera! Vi var också en stund på Trafalgar Square och kollade in St. Patricks Day firandet, det som är så typiskt för allt Irländskt. Vi du veta mera om varför folk klär sig i grönt och dricker Guiness tryck här>

Så här såg det ut på torget

Imorn blir de lite mer häng i London med Jesper och så kommer ja också träffa gamla goa Frida och Gika som kommer till London i natt. Vilken fin vecka jag har framför mig, om jag inte blir sjukt sjuk förståss.

Ta hand om er därhemma.

morgonjazz

Sitter och lyssnar på jazz så här på morgonkvisten. En snubbe i min klass har önskat att ja ska lägga lite bakgrundssång på hans prov i performance. Själv funderar jag på om jag ska byta från komposition till performance nästa termin. Alla säger att jag borde. Jag har börjat spela lite med ett gäng andraårselever, vi hade ett gig i torsdags och en hel del kom upp till mig och sa att de gillade min röst och en väns flickvän sa att hon totalt älskade den(!). Känns rätt fint.

I förra veckan har mina två tyskar Martha och Ruth varit här, så mysigt att prata med dem och bara hänga på Hampstead Heath. Ruth hängde på mig och rumänerna till svenska kyrkan och såg Melodifestivalen. Ja, jag hoppade lite upp och ner när Loreen vann, jag tycker att hon verkar så jordnära och har ett fantastiskt tonomfång. Låten har etsat sig fast.

I helgen kommer också Jesper Fjellner med hela Alpha sverige och sedan kommer Gika och Frida!!! Jag är en lyckans ost!

 

häng på Hampstead Heath med brudarna och Markus

 

MANCHESTER!!

Iiiieeeee! Sjukt kul sak har hänt! Jag är en av några få som ska åka till Manchester på Lördag och uppträda med KUDAC (Kingston University Digital Arts Collective)!!! Jag och en norsk kille, Kristian, ska spela med vår lärare Diana med ett program som heter PD (Pure Data) som är ett programmeringsprogram - gör ett ljud i en mic, kör den signalen genom PD och ändrar lite olika värden i programmet och det låter helt annorlunda när det kommer ut. Det är inte sådan musik som man vanligtvis lyssnar på, i alla fall inte jag, men jag kan nu definitivt uppskatta intressanta ljud och undra hur man fick fram olika ljud. För de flesta kan det låta som oljud, men om man har lite förståelse för hur det fungerar så kommer det ovan att tillträda; plus är att man tränar sig i olika dynamik, finner relationer mellan element och texturer av ljud.

Så Kingston University betalar för tågresa och boende, plus att jag får delta i denna lilla festival på Universitetet i Manchester. Can't Wait!!!


ps. Nu ska ja sova, för imorn (senare idag) så ska jag sjunga med Jazz Impro ensemblen på öppet hus...

Zach och Bettye

Har precis sagt mina hej då till kära Léa, fransyskan som jag bodde med i åtta månader och jobbade ihop med i två hela år på Act 4. Vi har sett fram emot denna helgen med lycka, vi skulle få se Zach Braff (skådespelare i känd komidiserie Scrubs) i hans nya pjäs All New People. Pjäsen är riktigt fin. Den handlar om Charlie som ska hänga sig i ett tomt hus i ett öde Long Island. Han står där och ska lägga ifrån sig sin sista cigg, en kvinna rusar in, hon är mäklaren som ska låna ut huset över vintern. Hon ringer på vännen som både är brandmans chef och stans langare. Till sist kommer också eskorten som blivit skickad av en vän för att muntra upp Charlie. Helt plötsligt finner han sig omringad av människor han aldrig sett förr och helst vill ha ut därifrån, men de vägrar att lämna honom. Vi fann också uppenbara frågor om Guds ingripande i sista sekund och existentiella frågor. Fick en känsla av att jag borde läsa lite mera filosofi och böcker...

Nu har jag organiserat lite. Så typiskt av mig att organisera istället för att läsa. Känner du igen dig? Jag har tyvärr inget botemedel mot denna typ av distraktion, men jag kan definitivt rekommendera denna video på Youtube> 

Köpte en skiva i helgen med denna bruden: Bettye Lavette. Hon är verkligen värd att lyssnas på. Under sin bästa period på 60 & 70-talet fick hon inte den uppmärksamhet som jag tycker hon är värd. Blev kände först 2005 för en skiva efter 40 år i branschen. Det du! Det tog lång tid. Men hennes röst är underbar.

alla hjärtans dag

Igår var det alla hjärtans dag. Trots att jag är singel och ibland surar lite över detta faktum, så var jag på ett oerhört bra humör igår. Senaste veckorna har jag haft det svårt att inte snosa vidare men av någon anledning så kom jag upp två timmar innan lektionen, en halvtimme innan alarmklockan gick av! Dagen fortsatte i denna anda resten av dagen och tror jag skrämde mina klasskamrater genom att vara sjukt positiv på just denna dag, alla som inte skulle på dejt verkade lite ur gängorna. Kanske var Linnéa lite väl hurtig tidigt på morgonen...

Tror nog ändå att detta humör är det som känns mest jag av alla humör jag haft genom åren. Klart jag inte kan vara glad hela tiden, men jag har verkligen tröttnat på att vara trött och negativ, nu skiter jag i allt som tyngt neråt och springer vidare. Kanske kan det vara nyckeln! Jag var ute och sprang för första gången på två månader i måndagskväll. Ja, så måste det vara. Har varit skadad i foten hela vintern och därmed varit nere. Nu, idag kan jag vara på humör för vad som helst, och du kan också vara det. Lycka till!

nea

stabilitet

Ibland tänker jag på om det är viktigt att vara stabil. Synonymer till stabil är ord som säker, solid, hållfast och trygg. Är jag trygg? Är jag säker på mig själv?

Nej, om jag ska var ärlig så är jag nog motsatsen.

Hela tiden så går vi igenom olika händelser och punkter i livet, och allt formar dig till vem du är. Du kan bestämma dig för att vara öppen till förändringar eller inte, men oavsett vilket så kommer det ske. Det är just här som jag möter en utmaning varje dag, jag försöker hitta den tuffa bruden som jag tror jag var i gymnasiet, och har svårt att acceptera att jag faktiskt har förändrats. Två och ett halvt år i England har förändrat mig. Jag kanske är mer känslig utåt, mer än förr, ser det som något slags nederlag, och så sörjer jag mitt gamla kaxiga självförtroende och attityd. Känns konstigt och ovant att vara så känslig och bry sig, kanske lite för mycket, vad andra tycker om mig...

Men så läste jag boken The Shack, på svenska Ödehuset, och insåg att jag inte alls behöver skämmas för mina tårar, det är bra, det visar att jag känner mer. För varje gång man låter tårar falla så blir det som om kroppen blir avgiftad på dåliga och jobbiga saker. Så nu är jag inte längre rädd för tårar och är ett steg närmare ett kanske inte stabilt jag, men definitivt en mera trygg människa.

äntligen!

Jag mår toppen! Har precis varit och klippt mig. Oops! Brännde precis två koppar kaffe! Men det gör inte så mycket...

Tänk på något som du känner att du så skulle vilja göra det. Du längtar att få göra det. Tänk dig att du har gjort det. Skönt? Någon gång på Heathrow läste jag i en bok om framgång att ofta har man en lång lista på vad man ska eller borde göra, att vi känner oss mindre framgångsrika varje gång vi flyttar fram något vi borde gjort för länge sedan. Men om du inte har gjort det än, hur viktigt egentligen är det? Eller, vem är det som säger att du borde göra det? Du själv? Antagligen. Snubben i boken påstod, att du kan visualisera bort dina borden, de som egentligen inte är viktiga och som bara tar plats i livet som är fyllt av måsten. Du måste inget alls! Men saker som att flytta fram något som får dig och må bättre är dumt. Tycker jag i alla fall. Varför må bra imorgon när du kan må bra idag!?

samtal vid Thamesen

Såhär i slutet av veckan kan man blicka tillbaka och fundera på vad man gjort som är bra och vad som man kunnat göra bättre. Stolt över mina uppsatser, tror ändå att de blev bra i slutändan, stolt över mitt "sound creation" project, jag gillar det, hoppas min lärare också gör det!

Det som jag hoppas att inte behöva genomlida igen var när jag spenderade 24 timmar på biblioteket onsdag till torsdag, inget att rekommendera. Hade kanske inte behövt sitta hela natten om jag inte hade på tisdagskvällen raderat två dagars arbete på projektet. Har förhoppningsvis lärt mig något av detta; radera inte ditt projekt.

Idag har jag tagit det lugnt och hade skönt ganska djupt samtal med en kompis på ett ställe med Thamesen som bakrund. Det är så skönt och få ta sig tid och prata med människor på djupet. När man stressar omkring så missar man sådana samtal som kan få konsekvenser då eller senare när man tänker tillbaka på dem. Något så enkelt som ett samtal har en stor kraft. Ord har så mycket kraft...något att tänka på.

Linnea

bibliotek och korridorer

I biblioteket sitter jag och njuter av fin musik av en snubbe som heter Ben Howard. Musiken är så vacker och fungerar perfekt som en kontrast till tystnaden utanför min bubbla. Min mor sitter bredvid mig, och jag tror att hon känner sig lite modlös, innan vår fika så tog det henne en timma för två, tre meningar... Inte helt lätt och plugga hebreiska. Själv skriver jag, jag filar på mina två uppsatser som ska in på Måndag. Har hållit på och putsat och skrivit om i någon månad nu på den ena. Bara ca 500 ord (give or take 10%) ska de vara och en är en konsert recension av svenska duon First Aid Kit, som jag såg strax innan jag åkte tillbaka till Svea i julas. Jag lovprisar systrarna i min recension, men vad kan man göra när de är så bra!? Den andra uppsatsen är en bit av 50-talets inspelningstekniks historia, om hur man spelade in på band och att det var då man började med reverb, LPn kom och stereo var ett nytt påfund.

Ikväll funderar vi på om de ska bli Jamie Olivers italienska restaurang eller köttfärssås i korridoren. Alltså vi sitter ju inte i korridoren, men tar ju så lång tid om jag ska skriva studentkorridoren. Ah! Nu gjorde jag det i alla fall! Jag kan ju inte låta er sittandes därhemma och fundera på om vi verkligen sitter i korridoren och äter. Ja, nu kanske du skrattar, för du hade redan listat ut att vi inte skulle sitta i korridoren och äta, men då jag informera om att det hade vi visst gjort om jag hade bott i de lite billigare studentrummet! Hah!

Nu ska jag fortsätta plugga!