Nu sitter jag framför öppnas spisen och myser med resplaner till Polen. Ganska härligt att planera framtiden och se fram emot vad som kan komma. Vi tänker Berlin-Warsawa-Krakow och göra en tripp till koncentrationslägret Auschwitz-Birkennau. Om man är i krokarna så kan det vara nyttigt att påminna sig om Europas hemska förflutna. Jag vet inte riktigt varför man egentligen skulle vilja se ett sådant ställe, men som sagt, nyttigt. Som ung svensk så fattar man knappt vad krig är, eftersom vi knappt har något från de senaste krigen att påminna oss om.
När jag kom till England så fanns det många mer platser och människor som kommer ihåg världskriget. Min förra Carole, hennes svärmor, jobbade i samma hus som Churchill under Andra Världskriget som maskinskriverska. När jag och Léa var på Nordirland så träffade vi en kvinna som nästan med tårar berättade om hemskheterna med IRA och vi kunde se väggmålningar över hela Belfast som påminde om svårigheterna. Jag kan ibland känna mig som att jag bott i en bubbla. En säker bubbla. Sen känner jag tacksamhet, men det är en konstig känsla eftersom det finns så många människor som är i krig just nu.
Sänder en tanke till dem som är mindre lyckligt lottade än mig och dig, och till dem som inte längre finns ibland oss pga krig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar